Alla värdens skog – metoder för inventering och värdering av skogens olika nyttor

Projektet har haft som övergripande mål att utveckla metoder och beslutsstöd som gör det möjligt att identifiera, kvantifiera och väga samman skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden i skogsbrukets planering. Utgångspunkten har varit behovet av bättre underlag för att hantera målkonflikter mellan virkesproduktion, bioenergi, klimatnytta, biologisk mångfald och rekreation. Genom tre integrerade delstudier; prediktion av naturvärden, prediktion av rekreationspotential samt scenarioanalys av alternativa skötselstrategier, har projektet tagit fram praktiskt användbara verktyg som möjliggör mer differentierad och kunskapsbaserad markanvändning.

Resultaten visar att det med hjälp av till stor del redan tillgängliga digitala data går att prediktera skogliga naturvärden med hög träffsäkerhet, särskilt i tallskog där modellen identifierade cirka 85–91 % av bestånd med höga naturvärden. Beståndsålder framträdde som den enskilt viktigaste variabeln, vilket innebär att naturvärden i stor utsträckning kan screenas tidigt i planeringsprocessen. Detta skapar förutsättningar att styra fältinventeringar till rätt områden och att i landskapsperspektiv identifiera värdekärnor och spridningskorridorer. Modellen är inte avsedd att ersätta fältinventeringar, men fungerar som ett kostnadseffektivt prioriteringsverktyg.

Projektet har även skapat ett GIS-baserat beslutsstöd för att estimera skogars lämplighet för friluftsliv genom att operationalisera forskning om människors skogliga preferenser. Beslutsstödet utgörs av sex indikatorer (trädstorlek, skogstyp, markfuktighet, topografi, buller samt angränsande marktäcke) som vägs samman till ett rekreationsindex. Det gör det möjligt att identifiera rekreationshotspots, planera skogsskötsel för att gynna friluftsliv, samt integrera sociala värden i samma beslutsprocesser som produktions- och naturvärden.

I syfte att studera hur skogens olika värden skulle kunna vägas samman vid inventering, värdering och visualisering genom att tillämpa de framtagna metoderna samt kvantifiera de ekonomiska konsekvenserna genomfördes en fallstudie på en skogsfastighet i mellersta Sverige. Skogshubben (Ecotype 2026) användes för att hantera fastighetens skogsbruksplan, redigera skötselåtgärder samt beräkna virkesutfall, kostnader och intäkter.

Scenarioanalysen i fallstudien visar att riktad skötsel kan stärka natur- och rekreationsvärden men innebär minskade virkesintäkter på kort sikt. Naturvärdesstrategin reducerade nuvärdesnettot med cirka 11 % på fastighetsnivå, medan rekreationsstrategin gav en motsvarande minskning på cirka 13 %. Efter 30 år hade de alternativa strategierna omkring 10 % högre kolförråd än det konventionella scenariot. Resultaten tydliggör därmed de ekonomiska avvägningarna men visar också på klimatmässiga synergier kopplade till längre omloppstider som ger större volym stående biomassa.

Sammantaget visar projektet att en differentierad landskapsstrategi, där produktion koncentreras till bestånd med låga natur- och rekreationsvärden och andra områden sköts för biodiversitet, klimat och sociala nyttor, kan öka den totala samhällsnyttan från skogen. Den nya kunskapen ligger i att natur- och rekreationsvärden nu kan analyseras kvantitativt och rumsligt explicit med metoder som är skalbara och tillgängliga för både stora och små skogsägare.

Projektet lägger en grund för mer transparenta och balanserade avvägningar i skogsbruket och bidrar till utvecklingen av ett hållbart energisystem där klimatnytta, biologisk mångfald och sociala värden kan förenas.

Mer från projektet

Läs artiklar i Skogforsks kunskapsbank om hur det nya beslutsstödet som tagits fram i projektet kan användas för att exempelvis plantera skogar med större hänsyn till friluftsliv. Läs även en arbetsrapport som handlar om ekonomiska konsekvenser av alternativa skötselstrategier.

Här finns hela listan med publikationer från projektet att ta del av.