Utveckling av processdiagnostik för ökad prestanda vid termisk omvandling av biomassa
Inom den svenska kraftvärmesektorn används idag olika typer och kvaliteter på biomassa. Kvaliteten på ett bränsle återspeglar dess egenskaper, värmevärde och sammansättning. Det finns stora variationer i kvalitet, dvs. sammansättning, mellan olika biogena bränslen även om de som grupp anses ha låg kvalitet jämfört med till exempel kol. En av de viktigaste parametrarna att beakta är askan och dess sammansättning. Askkorrosion kan avsättas på ytor inuti pannan vilket minskar värmeöverföringen men kan också korrodera ytmaterialet. Denna typ av korrosion kallas ofta högtemperaturkorrosion (HTC). Sannolikheten för att en askpartikel avsätts beror på dess fysikaliska egenskaper, särskilt smältpunkten. En smält askpartikel blir klibbig vilket ökar sannolikheten för att partikeln avsätts på en yta efter impaktion. En grupp särskilt problematiska ämnen relaterade till HTC är alkalikloriderna (natrium- och kaliumkloriderna). Dessa ämnen har en relativt låg smältpunkt, vilket ökar risken för avsättning, och är också mycket korrosiva. Några av de högsta alkali- och klorhalterna i biomassa finns i restprodukter från odling. Även avfallsströmmar, både hushålls- och industriavfall, är generellt sett också höga i alkali och klor. En vanligt förekommande strategi för att minska risken för avlagringar och HTC är att driva pannan med värmeytornas temperaturer som hålls under smältpunkten för de förväntade askkomponenterna. En sådan strategi kommer att minska behovet av rengöring och underhåll av enheten men kommer också att begränsa temperaturen på den producerade ångan. Att hålla ångtemperaturen låg kommer att minska potentialen för kraftproduktion. Detta gör dessa bränslen mer lämpliga för värmeproduktion snarare än kraftproduktion.
I detta projekt har vi studerat potentialen att öka verkningsgraden i samband med förbränning av biomassa i rosteldade kraftvärmeanläggningar. Specifikt har vi studerat förekomst av alkali, samt balans mellan svavel och klor vid förbränning av olika bränslemixar i en svensk medelstor kraftvärmeanläggning. Vi har jämfört metoder för att mäta total alkalihalt och kalium i gasfas, samt utvecklat en ny metod för att tidsupplöst kunna mäta en komplex sammansättning av olika alkalisalter i from av aerosoler med en metod som vi kallar SID/TMSI. Potentialen för förbättrad verkningsgrad har kvantifierats med hjälp av termodynamiska beräkningar där vi nyttjat processdata från samma industriella anläggning som vi gjort våra experiment.
Artikel
Här kan du läsa en artikel i VGBE Energy Journal, baserad på arbete inom detta Bio+ projekt.
Klas Andersson
Chalmers tekniska högskola
klon@chalmers.se
Projektinformation
Deltagare
Chalmers
Uddevalla Kraft AB
Babcock & Wilcox Vølund AB
Tidplan
Januari 2022 – december 2025
Total projektkostnad
8 025 000 SEK
Energimyndighetens projektnummer
2021-00128
Fler projekt

Bioraffinering av bark vid biokemisk konvertering och i skogsindustriella processer
Bark är en underutnyttjad restström från massabruk och sågverk och dess användning inom biokemisk konvertering är inte väl undersökt. I det här…
Projektledare: Leif Jönsson
Slutförd: 2026-01-31

GotBio: Potential för biobaserad energi i koldioxidneutrala scenarier på Gotland
Fossilfrihet till 2040 förutsätter att energisektorer samspelar På Gotland finns det en stark koppling mellan energisektorna värme, el och transportbränslen. Det innebär…
Projektledare: Sofia Klugman
Slutförd: 2025-06-09

En flexibel bioekonomi – nyckelfaktor för att möjliggöra investeringar i bioraffinaderier
Omställningen till ett fossilfritt energisystem kräver stora mängder hållbara flytande och gasformiga bränslen i sektorer där direkt elektrifiering är svår. Trots detta…
Projektledare: Elisabeth Wetterlund
Pågående