Utbyte mellan biogena och fossila koldioxidutsläpp: bedömningar av substitutionseffekter hos olika värdekedjor

Projektet har utgått från ett helhetsperspektiv i syfte att ta fram kvantitativa resultat av s.k. substitutionsfaktorer. De indikerar klimatnyttan av att ersätta utsläppsintensiva material och bränslen med träprodukter. Substitutionsfaktorer tar hänsyn till träprodukternas egenskaper, vilka icke-träprodukter som ersätts, skillnader i produkternas förväntade livslängd och hur de hanteras när de är uttjänade. Det empiriska fokuset har legat på att kvantifiera substitutionsfaktorer för fem övergripande värdekedjor för skoglig biomassa: byggmaterial, förpackningar, pappersprodukter, möbler samt biokemiska produkter och textilier. Substitutionsfaktorerna användes för att bedöma klimateffekten av olika scenariobeskrivningar.

De övergripande resultaten pekar mot en generell substitutionseffekt i storleksordningen 1±1. Det innebär att en enhet fossil kol kan ersättas med en enhet biogent kol. Högre substitutionsfaktorer kan uppnås under optimala scenarier och om specifika utsläppsintensiva material ersätts. Men samtidigt kan dålig skogsförvaltning och olämplig användning av skoglig biomassa reducera substitutionsfaktorerna. Resultaten pekar också mot att varje scenario ger negativa nettoutsläpp, med en genomsnittligt
undvikit utsläpp på 150 kt CO2 årligen. Resultaten visar att medan avverknings- och processutsläpp förblir relativt stabila, driver undvikna utsläpp det mesta av variationen. Resultaten understryker klimatfördelarna med träsubstitution, särskilt inom bygg och förpackningar, där materialundanträngningseffekterna är starkast.

Projektet visar på svårigheten att beräkna och tillämpa substitutionsfaktorer. Inkludering av substitutionseffekter i utformningen av klimatrelaterade styrmedel bör därmed ske aktsamt. Tidsdynamiken (t.ex. föränderlig produktionsprocess, materialval och teknisk utveckling), tillsammans med komplexa värdekedjor, påverkar klimatnytta som innebär att eventuella styrmedel för substitutionseffekterna tvingas skjuta på ett rörligt mål. Ytterligare forskning krävs som analyserar förutsättningarna och konsekvenserna av detta. Däremot kan styrmedel som gynnar användningen av trämaterial fungera och indirekt ge positiva klimateffekter (t.ex. via förändrade byggnormer).