Träpulvereldning i direktuppvärmda spannmålstorkar för ökad resurseffektivitet och fossilfrihet

Träpulver behöver inte utgöra risk för livsmedelssäkerheten

I det här projektet har en testtork för spannmål utvecklats som använder träpulver som bränsle, i stället för fossila gasbränslen. Med en uppmätt låg risk för livsmedelssäkerheten innebär det en relativt lättillgänglig klimatvinst som inte kräver större tekniska förändringar av dagens utrustning.


Varje år skördas miljontals ton spannmål i Sverige som behöver torkas innan det lagras. Det måste ske på ett sätt som först och främst inte äventyrar livsmedelssäkerheten.

För den mest energieffektiva torktekniken, direktuppvärmda spannmålstorkar, tillåter lagen idag bara naturgas och gasol som bränsle. Men det finns stora klimatvinster att göra om man också fick använda biobaserat bränsle.

I den här studien har en testtork utvecklats som kopplats ihop med en förbränningsanläggning med träpulver som bränsle. Träpulvret har framställts genom att träpellets med låg askhalt malts ned. De utspädda rökgaserna från förbränningen har använts för att direkttorka spannmålet och man har tagit prover på rökgaserna, lakvattnet från tvätt av spannmål och spannmålet i sig.

Resultaten visar att förekomsten av de flesta kritiska ämnena i proverna varit så låga att de inte kunnat spåras, det vill säga att värdena varit under detektionsgränsen. Av de toxiska metaller som undersökts i spannmålen efter torkning är det bara kadmium, och i ett fall bly, som finns i halter över detektionsgränsen. Kadmium uppvisar dock likartade halter före och efter torkning och oavsett om gasol eller träpulver används som bränsle. Kadmiumhalten påverkas alltså inte av rökgaser från träpulver.

Om träpulver skulle bli ett tillåtet bränsle i direktuppvärmda spannmålstorkar krävs inga större tekniska förändringar av den utrustning som används idag. Förutsatt att livsmedelssäkerheten kan säkerställas innebär det en relativt lättillgänglig klimatvinst som också skulle minska beroendet av fossila gasbränslen. Lösningen kan vara attraktiv på en internationell marknad vilket gynnar export av svensk teknik.


Mer om projektet

t

Susanne Paulrud

RISE Research Institutes of Sweden

e-mail icon

susanne.paulrud@ri.se

Projektinformation

Deltagare

RISE
RISE Energy Technology Center
World Thermal Service Nyköping
Lantmännen ek för

Tidplan

Januari 2022 – december 2022

Total projektkostnad

892 596 SEK

Energimyndighetens projektnummer

2021-00144