Framtidens bioekonomi kräver både stora mängder biomassa och nya idéer

I år fokuserade programkonferensen för Bio+programmet på biomassa för framtidens bioekonomi. Den visade på olika sätt hur komplext det kan vara att få till hållbar biomassaanvändning med målet att ställa om vår linjära och fossilbaserade ekonomi till en cirkulär och biobaserad. Men det gavs också goda exempel på möjligheter, bland annat i forskning från Bio+programmet.

Ett sådant exempel som presenterades är den nya oljegrödan fältkrassing. Till skillnad från raps går den att odla i hela Sverige och skulle kunna ge en ny råvarubas för biodrivmedelsproduktion.

I flera Bio+projekt vill man visa att vi kan gå från tankesättet ”antingen eller” till ”både och”. Det handlar om möjligheter med flera nyttor längs en och samma värdekedja. Till exempel finns det metoder för markbruk som kan öka både kolinbindning och produktion av mat eller råvaror för material.

Efter 2030 kommer förnybartdirektivet att ställa krav på kraftigt ökad användning av biodrivmedel, vilket i sin tur kräver snabb expansion av produktionskapacitet i EU. Med nya tekniker och råvaror är det möjligt att åstadkomma detta.

Många vill ha del av den biobaserade kakan

På bioområdet finns det många aktörer som alla efterfrågar biomassa i olika former. De har såväl egna unika prioriteringar som gemensamma intressen. Det gör det utmanande att enas om biomassans värden och hur de ska nyttiggöras, på kort såväl som längre sikt.

Användning av biomassa kan vara det som ger effektivare och mer hållbara industriprocesser, ett minskat klimatavtryck och större affärsfördelar. Men biomassa i form av exempelvis skog är också centralt ur aspekter som biodiversitet och rekreation, värden som det är komplext att sätta pris på.

Politikens ambitioner och prioriteringar, tillsammans med regelverk och överenskommelser på såväl nationell som internationell nivå, påverkar dessutom starkt hur biomassa och bioenergi används.

Hur olika styrmedel kan bidra till en biobaserad omställning visades på konferensen genom en demonstration av Panorama. Det är ett webbaserat verktyg som använder Sveriges officiella utsläppsstatistik för att visualisera en möjlig väg till målet om netto-noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045. Bakom Panorama står Klimatpolitiska rådet, Energimyndigheten och Naturvårdsverket.

Nya sätt och villkor för samarbete

Det finns många utmaningar när idéer och tekniker ska implementeras i verkligheten. Detta lyftes i ett panelsamtal om innovationers villkor och bidrag till omställningen.

Något som är tekniskt möjligt kan möta hinder när det kommer till finansiering och organisationsstrukturer. Akademins och industrins logik behöver inte alltid sammanfalla. Därför måste vi våga stå ut när vi inte förstår varandra, och omgruppera oss för att det finns nya saker vi behöver bli bra på jämte det vi redan kan och vet.

Det behövs innovationer också för sätt att samarbeta, inte bara för biobaserade tekniker och produkter i sig. Ett exempel på detta är projektet BioBoosters, som utlyser hackatons för att hitta innovativa lösningar på konkreta industriutmaningar. Projektet bidrar på så vis till oväntade möten mellan aktörer som annars kanske inte hade hittat varandra.

Behov av mötesplatser

Konferensen visade att det finns många aspekter att utforska i jakten på biobaserade alternativ till det som idag är fossilenergiberoende processer och produkter.

Nya utmaningar tillkommer när bilden nyanseras av förändringar i samhället, politiken, industrin och naturen. Det understryker behovet av att samlas och utbyta perspektiv på det sätt som medverkande talare och deltagare på Bio+programmets konferens gjorde den 5 september.

Tillgängliga presentationer

I listan länkas tillgängliga bilder som visades av konferensens talare. Fler presentationer kan komma att läggas till.

Keynotes

• Bioenergi från skogen – möjligheter och begränsningar. Rolf Björheden, Skogforsk.
• Panorama synliggör vägen mot klimatomställning. Anna Volckerts, Klimatpolitiska rådet och Noak Westerberg, Energimyndigheten.

Projekt i Bio+programmet

• Odling av hållbar energi och ett stärkt svenskt jordbruk genom en ny oljegröda. Cecilia Hammenhag, SLU.
• Resurseffektiva värdekedjor genom askåterföring till snabbväxande lövträd för ökad biomassaproduktion. Henrik Böhlenius, SLU.
• Gråal som potential för ökad energiinriktad produktion i Sverige. Nils Fahlvik, Skogforsk.
• Intensiv skörd genom upprepade helträdsuttag i skogsekosystem. Monika Strömgren, Skogforsk.
• Ökad biologisk mångfald, sociala värden och hållbarhet genom flermålsskötsel av ungskogar. Dan Bergström, SLU.
• Framtidens biodrivmedelsproduktion i EU – potentialer, tekniker och styrmedel. Jonas Zetterholm, RISE.
• Alla värdens skog – metoder för inventering och värdering av skogens olika nyttor. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk.
• Synergier och kompromisser på väg mot framtidens skogsbaserade lösningar. Ljusk Ola Eriksson, Linnéuniversitetet.
• Möjliga värdekedjor för biobaserad plast. Kerstin Jedvert, Chalmers Industriteknik.
• Utbyte mellan biogena och fossila koldioxidutsläpp: bedömningar av substitutionseffekter hos olika värdekedjor. Robert Lundmark, LTU.
• Biobaserade energibärares bidrag till ett flexibelt energisystem. Erika Lönntoft, RISE.
• Systemanalys av biomassa för ett robust och klimatvänligt energisystem. Markus Millinger, Chalmers.
• Effektiv användning av koleffektiva skogsbaserade värdekedjor. Lina Reichenberg, Chalmers. (Bilderna presenterades på konferensen av Markus Millinger.)
• Climate impact of carbon efficient forest-based value. Olivia Cintas, RISE.

Här finns konferensprogrammet i sin helhet. På grund av sjukdom ersattes Maria Wolrath Söderbergs föredrag med ett föredrag av Staffan Laestadius, KTH.

Ta del av mer från Bio+

Vill du ha ett eller flera tryckta exemplar av katalogen Bio+programmets slutresultat och pågående projekt 2024 som delades ut på konferensen? Skicka ett mejl till info@bioplusportalen.se. Katalogen finns nu också att ladda ner som pdf.

Genom att prenumerera på utskick från Bio+programmet missar du inget. Anmäl din mejladress här.

Foton: Emmi Voogand, CIT Renergy.