Markberedning och bioenergiuttag: Hur påverkas kolförråd i mark och biomassa efter tio år?
Markberedning främjar trädtillväxt och bygger snabbare kolförråd i trädbiomassan. Skörd av avverkningsrester, som grot och stubbar, ökar bioenergiuttaget från skogen. Båda åtgärderna kan bidra till att motverka klimatförändringen, såvida de inte leder till betydande förluster av markens kolförråd, en vanligt förekommande farhåga för markberedning och bioenergiuttag.
I det här projektet undersöker vi hur kolförrådet i mark och biomassa påverkas av markberedning samt grot- och stubbskörd under hygges- och ungskogsfasen. Projektet baseras på en inventering av en försöksserie om fjorton lokaler spridda över Sverige. Denna kompletteras med en modellering för att vidare undersöka effekten av grot- och stubbuttag på kolbalansen.
Slutligen utförs en kunskapssammanställning, riktad till skogsägare och intressenter av skog och skogsbruk i Sverige. Den handlar om hur markens kolförråd påverkas av markberedning och bioenergiuttag relevant för svenskt skogsbruk.
Monika Strömgren
Skogforsk
monika.stromgren@skogforsk.se
Projektinformation
Deltagare
Skogforsk
Sveriges Lantbruksuniversitet SLU
Tidplan
December 2023 - december 2026
Total projektkostnad
3 941 495 SEK
Energimyndighetens projektnummer
2023-01042
Fler projekt
Hållbar och kostnadseffektiv produktion av biobaserade bränslen och kemikalier via slurry-vätebehandling av restprodukter från skogsbruk
Storskalig implementering av biobränslen kommer att krävas om Sverige ska kunna nå sina högt ställda mål gällande utfasning av fossila bränslen inom…
Projektledare: Niklas Bergvall
Pågående
Paulownia – En ny möjlighet till energi- och klimatomställningen i Sverige
Hur kan Paulownia odlas kommersiellt i Sverige? Projektet har undersökt vad som krävs för att lyckas med odling av Paulownia i Sverige….
Projektledare: Jarmo Spiik
Slutförd: 2023-04-28
Smart lagring och tillförsel av halm till bioraffinaderi
Spannmålshalm är en intressant råvara till bioraffinaderier. Här vill vi undersöka möjligheten att utnyttja halm med förhöjd vattenhalt, dels för att öka…
Projektledare: Carina Gunnarsson
Pågående