GIS och digitala data sätter värden på skogens många värden

Skogen är en central arena för friluftsliv i Sverige, och efterfrågan på tillgängliga och attraktiva skogsmiljöer ökar. Det bästa för helheten är ju att kunna kombinera leveranser av virke och biologisk mångfald med rekreationsvärden, som folkhälsa och livskvalitet – hur lyckas vi med det?

Projektet Alla värdens skog, som letts av Maria Ivarsson Wide vid Skogforsk, har haft som övergripande mål att utveckla metoder och beslutsstöd som gör det möjligt att identifiera, kvantifiera och väga samman skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden i skogsbrukets planering. Utgångspunkten har varit behovet av bättre underlag för att hantera målkonflikter mellan virkesproduktion, bioenergi, klimatnytta, biologisk mångfald och rekreation.

Redan tillgängliga data fungerar

Resultaten visar att det med hjälp av till stor del redan tillgängliga digitala data går att prediktera skogliga naturvärden med hög träffsäkerhet.

– Det visade sig att modellen var särskilt bra på tallskog där den identifierade 85–90% av bestånden med höga naturvärden, säger Maria. Beståndsålder föll ut som den enskilt viktigaste variabeln, så modellen kan hjälpa till att screena för naturvärden tidigt i planeringen av markanvändningen och att prioritera och styra fältinventeringar till rätt områden.

GIS hjälper planering för friluftsliv

Projektet har också tagit fram ett GIS-baserat beslutsstöd för att uppskatta hur väl olika skogar lämpar sig för friluftsliv. Här har forskning om människors skogliga preferenser använts på sex indikatorer, bland annat trädstorlek, skogstyp och topografi, som vägs samman till ett rekreationsindex.

– Med de här indikatorerna kan man identifiera rekreations-”hotspots” och planera skogsskötseln för att gynna friluftslivet – sociala värden och produktions- och naturvärden tas in i samma beslutsprocesser, fortsätter Maria.

Differentierad landskapsstrategi

Riktad skötsel som stärker natur- och rekreationsvärden innebär minskade virkesintäkter på kort sikt.

– Men efter 30 år ger de alternativa strategierna omkring 10 % högre kolförråd än det konventionella scenariot, säger Maria.

Sammantaget visar projektet att om viss produktion koncentreras till bestånd med låga natur- och rekreationsvärden och andra områden sköts för biodiversitet, klimat och sociala nyttor, kan den totala samhällsnyttan från skogen öka.

– Nyheten från projektet är att natur- och rekreationsvärden nu kan analyseras kvantitativt och geografiskt med metoder som är skalbara och tillgängliga för både stora och små skogsägare, avslutar Maria som planerar för fortsatt utveckling av modellerna.

Foto: Discover Savsat / Unsplash