Hur mycket biomassa blir det från hybridaspens rotskott?

Asp lämpar sig väl som energived. Idag efterfrågas det också till papperstillverkning, som komponent vid produktion av viskosmassa för textilframställning och i viss utsträckning som timmer. Med försvårad import av råvara har intresset för inhemskt odlad träbiomassa ökat.

I Sverige har plantering av hybridasp framför allt skett på tidigare jordbruksmark i södra delen av landet. Många av planteringarna närmar sig slutavverkning och markägarna behöver besluta hur uppslaget av rotskott ska hanteras.

Biomassaproduktion från första generationens planterade bestånd av hybridasp har studerats en del, men om biomassaproduktionen i självföryngrade bestånd vet man betydligt mindre. Det har motiverat Bio+projektet Uthållig odling av rotskottsföryngrad hybridasp.

Studerar olika tidsintervall

Den fyra år långa projekttiden mellan 2022–2025 adderas till löptiden för ett försök på återbeskogad jordbruksmark som pågått sedan 2009 utanför skånska Sjöbo. Det gör det möjligt att studera hur olika tidsintervall för skörd och avverkning påverkar uthålligheten i produktionen av rotskott.

– Uppslaget av rotskott efter varje avverkning måste vara tillräckligt stort för att ge en uthållig produktion, förklarar Nils Fahlvik, Skogforsk, som leder projektet.

Intervallen speglar olika skötselalternativ med delvis skilda målsättningar. Det är förutsättningarna för träden att uppnå egenskaper för rundvirkessortiment som man får chans att utvärdera efter att försöket förlängts till sexton år.

– Avverkning av rotskott som fått växa i fyra eller åtta år är främst inriktad på produktion av biomassa, säger Nils Fahlvik. Med sextonårsalternativet går det att välja om man vill satsa på biomassa- eller rundvirkesproduktion. Det blir helt enkelt fler möjligheter att hitta avsättning för råvaran.

Kan se trender i produktionen

Hela försöket utvärderas med avseende på produktion, uthållighet, näringsuttag och markförändringar. Syftet är att öka kunskapen om de självföryngrade beståndens produktion och skötsel över tid.

Skogliga försök är långsiktiga och det kan vara svårt att hitta finansiering för helt nya projekt där resultaten ligger långt fram i tiden. Att bygga vidare på befintliga försök är därför mycket tacksamt; försöksstrukturen är på plats och tidigare skötsel och beståndsutveckling är väl dokumenterad.

– När sista perioden har mätts får vi ett ganska bra grepp på hur produktionen av biomassa har utvecklats, säger Nils Fahlvik.

Han påpekar att de absoluta produktionsnivåerna är knutna till markens produktionsförmåga. Ur den synvinkeln representerar försöket den aktuella ståndorten.

– Men även om de absoluta talen kan skilja sig mellan olika lokaler och plantmaterial, kan de observerade trenderna i uthålligheten hos skottskjutningen och produktionen förväntas vara mer allmängiltiga.

Vill du veta mer om projektet?

Här hittar du ytterligare information och kontaktuppgifter till projektledaren.