Forskning om skogsskötselåtgärder tar tid

Skogsskötselforskningen är helt beroende av väl anlagda och väl dokumenterade fältförsök för att bygga upp kunskap och utveckla olika åtgärder. Forskningen är mycket viktig för att förstå vilka möjligheter vi har för att använda biomassa från skogsekosystem som resurs i en biobaserad ekonomi.

Bio+projektet Intensiv skörd av biomassa från skogsekosystem och behov av näringskompensation – ny kunskap till riktlinjer för hållbart biomassauttag har en lång men samtidigt självförklarande titel.

Inom projektet mäts och provtas ett antal långtidsförsök som Skogforsk anlagt och förvaltar. Frågor man vill svara på är hur skördeintensiteten påverkar skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga och om det behövs extra näring för att få en hög och varaktig primärproduktion av biomassa.

Bidrar till viktig kontinuitet

Projektet startade i januari 2022 och pågår till december 2025. Det är en kort period sett till livslängden hos en skog och varaktigheten för de åtgärder som testas i försöken. Så vad kan ett treårigt nedslag ge?

– Med tanke på att det är en hög kostnad att anlägga ett försök är det viktigt att kontinuerligt och uthålligt underhålla, mäta och utvärdera resultat. Om inte detta görs blir den initiala investeringen bortkastad och förlusten av tid, pengar och framför allt kunskap stor, säger projektledare Lars Högbom, Skogforsk.

Det projektet gör är därför att ta tillvara de erfarenheter som redan gjorts och bygga på med ny kunskap baserat på de mätningar som görs i försöken.

Tillför aska som näring

Totalt är det 13 försök i tall- och granskog som ska tillväxtmätas. Effekter av helträdsuttag, det vill säga skörd av trädens stammar och grot (grenar och toppar), och näringskompensation ska utvärderas och effektperioder av de testade behandlingarna på 11–28 år kommer att redovisas.

Det man tidigare kunnat se är att helträdsskörd visat sig minska tillväxten jämfört med om endast stammarna skördas. Om groten förbränns till energi kan aska återföras som försurnings- och näringskompensation (förutom kväve). Hur den tillförda askan påverkar trädens tillväxt tycks variera beroende på marktyp. Här är försöksunderlaget begränsat, vilket detta projekt ska råda bot på genom att bidra med resultat på längre effektperioder av de testade åtgärderna.

– Många skogsskötselåtgärder kan ge väldigt långsiktiga effekter och konsekvenser i skogsekosystemet. Det kan handla om många decennier, säger Lars Högbom. Men det finns också exempel på åtgärder som ger en viss effekt på kort sikt, eller att effekten kan förändras och gå i motsatt riktning med tiden.

Vill du veta mer?

Kontakta gärna Lars Högbom. Här finns hans kontaktuppgifter och mer information om projektet.

Foto: Skogforsk.