Dyrare energisystem utan biomassa

Biomassa är en viktig resurs med många användningsområden. Den betraktas också som en nyckel till negativa utsläpp. Men eftersom den är begränsad kan trycket på den göra att vi måste prioritera vad den ska användas till. Hur påverkar det energisystemet?

Biomassa är den del av kolkretsloppet där växter tar upp och binder koldioxid från atmosfären. Koldioxiden kommer ut i atmosfären igen när biomassan förbränns, men om biomassan växer lika snabbt som den skördas blir det – förenklat – inget överskott av koldioxid till atmosfären.

Om vi skulle fånga in och lagra den biogena koldioxiden permanent skulle vi till och med ta bort koldioxid från atmosfären. Bygger vi samtidigt ut icke-fossil energi och elektrifiering av transporter, uppvärmning och industrier kan vi till och med uppnå ett energisystem som i sin helhet tar bort koldioxid ur atmosfären.

Enligt många är detta helt nödvändigt för att begränsa växthuseffekten. Samtidigt finns ett fortsatt behov av bränslen som innehåller kolatomer, främst inom flyg och sjöfart, men möjligen också som lagringsbar reserv i elsystemet.

Så hur ska vi använda de dyrbara kolatomerna?

Utan biomassa ökar systemkostnaderna

Forskningsprojektet Systemanalys av biomassa och koldioxidavskiljning över energisektorerna, som letts av Markus Millinger*, Rise, har undersökt värdet av biomassa i energisystemet, vad det innebär att begränsa tillgången på biomassa, vilka alternativ som kan behöva byggas ut i stället och hur mycket det kan kosta.

I en studie nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Energy presenteras vad man kommit fram till.

— I modellering är fokus ofta på energimixen som når målen till lägst kostnad, men då missar man att det ofta finns väldigt många olika energimixar som kan nå målen till liknande kostnad. Vi har analyserat sådana, så kallade nära optimala lösningar, säger Markus Millinger.

Han berättar att studien visat att biomassarestprodukter är en mycket värdefull resurs i ett energisystem med netto-noll eller netto-negativa utsläpp.

— Systemkostnaden skulle öka med ungefär 20 procent om vi helt tog bort biomassa. Det är lika mycket som det skulle kosta att ta bort vindkraft eller grön vätgas som är nyckelkomponenter i energiomställningen.

“Systemkostnaden skulle öka med 20 procent om vi helt tog bort biomassa, lika mycket som det skulle kosta att ta bort vindkraft eller grön vätgas.”

En fråga om avvägningar

Markus Millinger påpekar att man som samhälle mycket väl kan komma fram till att det minskade trycket på biomassa och de miljörisker detta kan innebära är värt den kostnaden. Till exempel kan man förespråka att vi borde fånga in de kolatomer vi behöver direkt från atmosfären i stället.

Men det väcker helt nya frågor.

— Vad kan vi rimligen förvänta oss angående hur snabbt olika tekniker kan byggas ut? Och hur utformar vi strategier som tar hänsyn till sådan teknikosäkerhet? Det är i flera avseenden en enorm utmaning, säger han.

Det finns också andra sätt att minska behovet av negativa utsläpp. Koldioxidlagring i produkter och i skogar kan hjälpa till att fånga upp och lagra koldioxid, men dessa system behöver studeras mer.

— Vi ser en oroväckande minskande trend i skogars upptag av koldioxid som man inte riktigt har förstått orsaken till, säger Markus Millinger.

Bättre beslutsunderlag för politiken

Trots obesvarade frågor har det på EU-nivå föreslagits att biomassa i form av restprodukter från skogsbruk inte ska klassas som en hållbar resurs och att användningen för energiändamål ska begränsas kraftigt. Beslutsunderlaget för vilka effekter detta kan få för måluppfyllnad i energisystemet har varit tunt, enligt Markus Millinger.

Ju mer hållbar biomassa som finns att tillgå, desto lägre blir kostnaden och desto större är chansen att vi lyckas bygga upp tillräcklig kapacitet för att nå klimatmålen.

Den nya studien är ett sätt att bättra på beslutsunderlaget, vilket artikelförfattarna gjort genom att summera budskapet till politiken i en separat Policy Brief. Det går att sammanfatta så här:

Ju mer hållbar biomassa som finns att tillgå, desto lägre blir kostnaden och desto större är chansen att vi lyckas bygga upp tillräcklig kapacitet för att nå klimatmålen.

Om biomassa begränsas i energisystemet behöver vi på relativt kort tid en kraftfull utbyggnad av andra, i dagsläget mycket dyrare och mer osäkra, tekniker för negativa utsläpp, såsom direct air capture (DAC). Driften av detta kräver en ännu snabbare utbyggnad av fossilfri energi, i motsats till bioenergi med koldioxidinfångning som genererar energi vid sidan av att möjliggöra negativa utsläpp.

Läs mer

• Svår och dyr energiomställning om EU inte satsar på biomassa (Nyhetsartikel, Chalmers, 22 april 2025)
• Diversity of biomass usage pathways to achieve emissions targets in the European energy system (Article, Nature Energy, 23 January 2025)
• Biomass exclusion must be weighed against benefits of carbon supply in European energy system (Policy Brief, Nature Energy, 23 January 2025)

---

*Markus Millinger var verksam på Chalmers när studien gjordes och är numera forskare på Rise.