Är björkbark nästa källa till fossilfria polymerer?

Skogen är en oändligt förnybar resurs som förser oss med många av våra viktigaste hållbara råvaror. Den svenska skogsindustrin producerar årligen sju miljoner kubikmeter bark som restprodukt och den används idag huvudsakligen som bränsle för energiproduktion.

Men det finns användningsområden där barkens värde skulle kunna utnyttjas bättre. Bark kan vara en potentiell källa för gröna kemikalier och material med högre mervärde i en biobaserad ekonomi.

En biobaserad ersättare

Björkbark innehåller ett tiotal procent suberin, en polymer som liknar lignin. Det vi i dagligt tal kallar plaster är konstruktionsmaterial baserat på just polymerer, men de är ofta av fossilt ursprung. Som motståndskraftig biobaserad polymer skulle suberin kunna ersätta fossila alternativ i vissa applikationer.

Ett exempel är som vattenavvisande barriär på kartong och papper. Ett annat användningsområde för suberin skulle kunna vara som mild emulgator i smink och rengöringsprodukter, det vill säga ett ämne som ger en jämn blandning av två eller flera beståndsdelar.

Förenklad process minskar kostnader

Sedan drygt ett år pågår ett projekt med syftet att optimera de mest kritiska stegen i framställningen av suberin från björkbark, och höja utbytet. Målet är att bidra till att suberin på sikt blir en kommersiell produkt, något som det i dagsläget inte är.

I projektet har man kunnat visa på en möjlig separationsmetod av inner- och ytterbark som skulle kunna förenkla processen. Det handlar om vattenflotation, det vill säga att de hydrofoba – vattenavvisande – delarna av björkbarken rör sig upp till vattenytan, i motsatt riktning mot gravitationen. Det är i dessa delar, björkens ytterbark, som suberin återfinns.

Förhoppningen är att projektets resultat ska innebära en förbättrad process som också är mer kostnadseffektiv. På sikt, med fortsatt kommersiell utveckling och produktion i större skala, kan suberin hjälpa till att möta en ökande global efterfrågan på biobaserade material och kemikalier.

Läs mer om projektet här.