Aktivt engagemang tillsammans kan öka nyttan av bioenergi

Bio+programmets årliga konferens utspelade sig med nytt deltagarrekord, 115 personer, i Stockholm den 4 september. Konferensprogrammets spännande föredrag i kombination med engagerade paneler och en dito publik gjorde dagen till en energikick – biobaserad såklart!

Allt att vinna på internationellt engagemang

Inledningstalare var Bharadwaj Kummamuru, executive director på World Bioenergy Association, som talade om hur skilda förutsättningarna kan vara i tillgång till och användning av bioenergi globalt, och hur det påverkar flera aspekter på bland annat råvara och teknik. Det blev en relevant upptakt till presentationer om och från de internationella samverkansplattformarna IEA Bioenergy och ETIP Bioenergy.

Dagens första panel lyfte hur internationell samverkan kan driva på utvecklingen på bioenergiområdet. Med hjälp av etablerade nätverk kan det gå snabbare att tidigt bilda de konsortier som ofta krävs i internationella ansökningar. En organiserad plattform erbjuder ofta också ökade möjligheter till påverkan i olika frågor, samt större spridning och – i fortsättningen – genomslag av forskningen. Men även det spontana och obokade mötet har stor potential. Det kan uppstå en fullträff på en plats som två personer besöker av helt olika anledningar.

Sammantaget var panelens budskap att svenska forskare och aktörer har allt att vinna på att engagera sig internationellt, både som individer och grupp. Det slogs ett slag för att ”bryssla” mer, det vill säga att direkt närma sig beslutsfattare i EU, gärna i allians för extra emfas i frågan. Vi kan behöva bli mer proaktiva och spontana och föreslå lösningar oftare än att peka på brister eller nackdelar för Sverige i andras förslag.

---

Mer bio-CCS om riskerna delas

Eftermiddagsprogrammet startade med två föredrag om bio-CCS; det första från forskningen om vad som hämmar kommersialisering av tekniken och det andra från praktiken med exemplet Stockholm Exergis kommande anläggning.

Därefter diskuterade en ny panel svårigheterna med att kommersialisera bio-CCS och möjligheter att minimera risker. Lång återbetalningstid på investeringar, samverkansformer som inte hunnit standardiseras och kortsiktiga politiska kursändringar identifierades som några av hindren för att realisera projekt.

För att däremot lyckas krävs mod och förtroende från alla inblandade aktörer. Ingen vill vara först på en omogen marknad, men marknaden mognar inte heller om inget händer. Panelen efterlyste rent konkret certifiering och standarder, och stödsystem för finansiering av projekt där bio-CCS kombineras med CCU och e-bränslen. Riskerna måste kunna delas för att man inte bara ska våga ta ett, utan flera avgörande steg framåt. Det är viktigt att skapa medvetenhet om vad det kostar samhället i stort att inte göra något.

---

Med regelverk och policy mot framtiden

Efter paneldebatten gavs två presentationer från projekt inom Bio+programmet som båda fokuserade på olika förutsättningar för att nå klimatmål.

Den ena handlade om en djupanalys av Förnybartdirektivet (RED) som visar att EU:s hållbarhetskriterier för förnybara drivmedel är oklara på flera punkter. RED premierar till exempel inte genomgående de koncept som är mest resurs-, energi- och klimateffektiva, vilket gör direktivet till ett mindre potent styrmedel för en hållbar omställning.

I det andra projektet har forskarna frågat representanter i industrin om deras syn på bioenergins roll i tre olika framtidsscenarier. Svaren kan utgöra ett viktigt underlag till en diskussion om vad politiken borde ta hänsyn till när det kommer till att sätta upp mål för framtiden.

Många anspråk på biogasen

Tre talare från Bio+programmets projekt visade exempel på hur biogasens roll och nytta i ett förnybart energisystem förändras av olika faktorer. En är politiska omvälvningar internationellt, som Rysslands angrepp på Ukraina. En annan kan vara att satsningar på andra tekniker, som tidigare ansetts bidra till biogasens möjligheter att komma fram, uteblir. Ytterligare en kan vara att man behöver kunna lita på funktionen hos en del av en infrastruktur, till exempel ett vägnät, som varken råvaru- eller teknikleverantören har rådighet över.

Den efterföljande panelen konstaterade i sin diskussion att det finns ett brett stöd för biogas och en stor potential på många håll. Följdfrågan blev då varför så lite händer. Ett svar kan vara att det inte finns några tydliga överenskommelser om i vilka sektorer biogas ska användas. Många efterfrågar den så vem ska prioriteras?

Eftersom väsentlig infrastruktur finns på plats kanske sjöfartens anspråk borde tillgodoses. Samtidigt rullar fortfarande många bilar med förbränningsmotor på vägarna. De skulle med små medel och stor klimateffekt kunna tanka fossilfritt med biogas. Eller är det industrins efterfrågan som borde mötas enligt vad de presenterat i det egna initiativet ”Industrins biogaskommission”? Det är tydligt att frågorna behöver fortsätta diskuteras, utifrån både stor- och småförbrukares perspektiv.

---

Energi att ställa om

Konferensen avslutades med ett mycket uppskattat föredrag av Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola, som rörde sig över systemgränser och -nivåer gällande energianvändning. Hon ställde frågor om hur vi rättfärdigar ohållbara beteenden men såg också till att spräcka flera myter om svårigheterna med att ställa om.

---

Vi som arbetar med Bio+ och programmets kommunikationsstöd vill rikta ett stort tack till alla på konferensen: talare, panelister, publik och inte minst dagens moderator, Johanna Mossberg, RISE.

Tillgängliga presentationer

• Ett fossilfritt, robust och resilient energisystem – Trender, utmaningar, bioenergins roll
  Åsa Forsum, Energimyndigheten
• Bioenergy – Importance and development from a global perspective
  Bharadway Kummamuru, World Bioenergy Association
• En introduktion till IEA Bioenergy och Sveriges engagemang
  Anna Malmström, Energimyndigheten
• IEA Bioenergy Task 45 – Climate and sustainability effects of bioenergy within the circular bioeconomy
  Göran Berndes, Chalmers
• IEA Bioenergy Task 33 – Gasification of biomass and waste for a sustainable future
  Joakim Lundgren, Luleå tekniska universitet
• Från osäkerhet till handling – kan flexibla tekniker boosta investeringar i framtidens bioraffinaderier?
  Elisabeth Wetterlund, Luleå tekniska universitet
• Beccs Stockholm – Den “makalösa manicken”
  Erik Rylander, Stockholm Exergi
• Framtiden för bioenergi i Sverige
  Jamil Khan, Lunds universitet
• Klassificering och hållbarhetskriterier för förnybara drivmedel i EU – vad gäller egentligen?
  Karin Pettersson, RISE
• Biogasscenarior
  Thomas Magnusson, Linköpings universitet