Här kan det bli regnbågsöring med vätgasen

Produktion av 1 kg nötkött kräver 7–9 kg foder. Motsvarande för 1 kg fiskprotein är 1 kg foder. Med fiskproteinets lägre koldioxidavtryck finns stora klimatvinster att göra om vi i större utsträckning bytte ut köttproteinet.

Men hur gör vi det på ett hållbart sätt? Fiskodlingar i havet kan påverka miljön negativt och regleras därför ofta av tidsbegränsade odlingstillstånd. Det gör att investeringar och tillväxt hindras.

Företaget Big Akwa har en speciell lösning i den nya industriparken i Ånge kommun i Västernorrland.

Bättre ekonomi med samnyttjade resurser

Sedan en tid tillbaka har Big Akwa diskuterat med Ånge kommun och den brittiska koncernen RES (Renewable Energy Systems) om möjligheterna att ansluta en landbaserad fiskodling för regnbågsöring till den vätgasfabrik som RES planerar att bygga där.

Tanken är att fiskodlingen ska förses med värme och syre som är restprodukter från vätgasfabrikens elektrolysbaserade process. Det skapar ett förhållande av industriell symbios mellan verksamheterna som kan leda till förbättrad produktionsekonomi och minskad klimat- och miljöpåverkan.

Tusentals ton klimatutsläpp kan undvikas

Genom att värma upp vattnet i fiskodlingsbassängerna med vätgasfabrikens restvärme går det att spara motsvarande 15 GWh el under ett normalår. I klimatutsläpp motsvarar det en minskning av 1400 ton koldioxidekvivalenter.

Att syresätta bassängerna med syrgas från vätgasproduktionen kan ur klimatutsläppsperspektiv spara 200 ton koldioxidekvivalenter per år.

Om konceptet skulle användas för 50 procent av Europas landbaserade produktion av fisk- och skaldjur år 2045, kunde det potentiellt minska elförbrukningen med 5 TWh jämfört med konventionell teknik. Det skulle krympa det årliga klimatfotavtrycket med mellan 0,5–2 miljoner ton koldioxidekvivalenter beroende på hur elmixen utvecklas.

Fler möjliga affärer på sikt

Eftersom vattenbruk länge förknippats med höga etableringskostnader och låg lönsamhet har investeringar saknats och teknikutvecklingen gått långsamt.

Med industriell symbios öppnas nya möjligheter både ekonomiskt och när det gäller processlösningar. Att koppla ihop verksamheter som kan nyttja varandras restflöden ger helt andra förutsättningar för att hantera kostnader och risker.

Symbiosen mellan vätgasfabriken och fiskodlingen i Ånge kan på sikt utökas till att nyttiggöra fler restströmmar som kan bli råvara för exempelvis biogas, biokol, djurfoder, jordförbättringsmedel och mikrobiella proteiner. På så vis uppstår nya symbioser och med det affärsmöjligheter för fler typer av aktörer och produkter.

Bäddat för fortsättning

Det Big Akwa gjort är att utvärdera konceptet med fiskodlingen ur flera perspektiv, främst med avseende på process, hållbarhet, produktionskostnad och hantering av restprodukter. Man har analyserat marknaden, verifierat sin affärsmodell och tittat närmare på vilka policy- och regelverk som kan påverka etableringen.

Företaget har kunnat se ett tydligt intresse från investerare för sin klimatsmarta, konkurrenskraftiga och resurseffektiva lösning. Målet är att uppnå full kapacitet på 6000 ton fisk om året 2029.

Mer information

Vill du veta mer om den här genomförbarhetsstudien? Här finns information om hur du kommer i kontakt med företaget Big Akwa.